Ibland är en kväll ingenting och ibland hänger man med på något som blir så mycket bättre än man hade annat. Som en kungskrabbetur.
En något osäker Katarina sätter sig i båten.
Efter att ha dragit upp 160 m lina kom buren med 7 stycken fina krabbor i.
Likt katten och råttan leker vi med maten före slakt.
Stella tar över krabban.
Karin är modig och tar två
Underbara tjejer.
Vi fick även smaka färsk krabberom, som smakade lite salt och knastrade som man ätit grus.
Sen gick vi i land här.
Väl på plats precis bredvid ett fantastiskt vattenfall tände vi en brasa och kokade krabbbenen i saltvatten i exakt 17 minuter. Den perfekta tiden som gav fantastiskt kött, nog det godaste jag ätit i mitt liv.
Här är resultatet av första omgången
Likt små fågelungar blev vi matade, vi åt tillslut nästan 2,3 krabbor var.
Liken efter vårt frossande.
En nöjd Katarina på väg hem, som tydligen gillar att skriva om sig själv i tredje person.
